What's uuup!?

 

Hoppas allt är bra med er :)

 

Idag har jag varit ledig heela dagen och imorgon ska jag vara ledig heela dagen igen :) Jobbar heela helgen så det sitter fint. Jag passade på att åka in till stan för att inhandla lite smågrejer som jag saknat i vardagslivet, typ hårfärg, handcreme och mandelmjöl. Ah ni vet sånt där tjafts.Tog mig bort till MMsports som ligger vid Linné och dreglade lite bland alla görsnygga träningskläder och häftiga kosttillskott. Känner mig som ett barn på B&R eller geting i fantan när jag går in där :P Jag fick med mig ett nytt sorts proteinpulver och lite vitaminer hem men höll hårt i den nya lönen. Fan, där kan man spendera hur mycket som helst!

Apropå mandelmjöl så är det något jag har varit sugen på att testa ett tag nu, köpte även sojamjöl, båda är glutenfria, nästan kolhydratsfria och funkar i bakning som ersättning av vetemjöl. Ska även köpa cocosolja och naturligt sötningsmedel så att jag kan fixa desserter under min diet. Det har gått ca 2,5 veckor nu och jag har klarat mig väldigt bra, inte fuskat alls faktiskt! Men när man kollar på hela England bakar, går in på pressbyrån eller går förbi godisavdelningen på ICA så känns det som en kniv i ögat och man ställer sig frågan: Vad fan sysslar jag med!? Själva poängen med detta är ju att bli av med sockerberoendet, lördag/söndag-grejen funkade sådär och nu testar jag 10 veckor utan socker, bah RAKT AV! Försöker att inte äta för mycket av saker som smakar sött men så länge dom är helt sockerfria så är det inte hela världen. Jaja, det är ju bara 7,5 veckor kvar...

 

Jag ska berätta för er om min fantastiska måndag :) Jag hade tackat ja till att hoppa in på örgrytes gym, alltså för att jobba. Inga problem tänkte jag men fyfan vad jag tänkte fel. Först och främst hade jag tänkt fel med tiden, Börjar alltid kvart i på mitt vanliga gym så tänkte: det gör jag säker här med, fast det gjorde jag inte. jag hade till och med skrivit upp att jag började 15.00 men på något sätt hade jag i mitt lilla huvud fått det till 15.45. Som tur var åkte jag jättetidigt för att hinna träna innan så det var ju bara den som gick åt skogen. När jag väl kom dit fick jag yra runt inne på en jävla tennisanläggning för att tillslut hitta ett litet, skruttigt och pinsamt dåligt gym...Jag går upp för trappan, inser att det inte finns någon annan personal och förstår att jag ska jobba själv. NICE, jag har inga nycklar, jag har aldrig vart här och jag har inte fått några som helst instruktioner. Lycklig blev jag när det dök upp en städare, olycklig blev jag när han vifta med armarna och förklarade att han var döv...I några minuter kändes det rätt hopplöst men efter några samtal med min chef och lite vägledning från en annan som brukar jobba där så löste det sig ändå. Fan va härligt va!? Under detta arbetspass fick jag äran att mata fiskar i akvarier som jag knappt nådde upp till (trots att jag använde pall) och slå folk i huvudet med receptionsgrinden då den var precis vid streching-mattan där folk var ivägen hela tiden. Helt fantastiskt!

 

Satan vad jag gnäller! Nästa gågn ska jag skriva om glädje, med glädje :)