Sweden Rock Kryssningen
Nu är jag hemma igen! Okej jag kom hem i fredags, sent som fan. Och jag är fortfarande trött :)
Kvällen innan jag skulle åka var inte lika grym som själva kryssningen. När jag skulle sova så passade jag på att dubbelkolla sms-biljetterna från SJ som jag hade haft i ca en vecka. Tänkte att det var lika bra att kolla en gång till och tur var väl det för dom var borta...Jag fick lite lätt panikångest så där runt midnatt och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag slängde iväg ett sms till min kontaktperson på Sweden Rock och till min stora förvåning fick jag svar. Det visade sig att biljetterna hade försvunnit då jag uppdaterade min telefon. Så jävla lyckat, vi höll på där mitt i natten och försökte få biljetterna skickade igen men inget hände. Jag bestämde mig för att ringa kundtjänst tidigt på morgonen efter istället. Detta gjorde jag och det löste sig :) Annars har allting gått superbra!
Resan upp gick kanoners, väldigt smidigt med buss, tåg och tunnelbana (jag åkte åt rätt håll på första försöket). Väl på båtterminalen fick jag vänta en stund innan dom andra dök upp. Först fick jag en liten rundtur och sen satte vi oss i incheckningen. Jag hjälpte till med att göra iordning kuvert till band och personal med deras hyttnycklar, matkuponger, schema och pass. Själv fick jag två pass, ett för terminalen och ett som jag hade i logen. Mellan typ 16 och 19.30 höll vi på med detta tills alla hade hämtat ut sina kuvert och gått på båten. Sist men inte inte minst fick vi äntligen kliva ombord vi med. Jag dumpade mina saker i min överdrivet fina hytt, gick vilse lite på båten och sen hittade jag mina nya kollegor vid scenen. Det bästa med hela den här grejen var människorna (personalen) ett sånt jävla gott gäng som jag verkligen klickade med på en gång. Alla var så sjukt tajta, scenteknikerna, securitygubbarna, artistservicefolket och alla dom där som göra lite allt möjligt. Vi hade svinkul hela tiden! Alltid uppskattat med nya vänner :)
En annan väldigt bra sak med kryssningen var maten, jag åt oxfilé båda dagarna, stor frukostbuffé och hade det inte vart för min diet så hade jag kunnat äta massa godis och dricka läsk också. Men det gjorde jag inte, inte ens lite, så jävla bra é jag!
Banden var helt okej, lite väl gubbrockigt så inte riktigt min typ av musik. Alla vär jävligt trevliga och några var väldigt glada i hatten. Dom som var gladast i hatten var ju självklart de vanliga besökarna. Sicka godingar man kunde hitta på båten asså...
Nu ser jag fram emot sommaren och vad den har att erbjuda, ska bli svinkul att jobba på Sweden Rock festivalen, speciellt nu när jag känner lite folk där. Hoppas på att få åka ner till Sölvesborg nån gång innan också å vara med på lite möten och andra förberdelser.
Så här såg havet ut
Blev inte så värst mycket bilder men här är några i alla fall.
Vi hörs!!
Festivalfunktionär
Hejsan Hejsan!
Nu har jag redan lyckats bli rastlös och otåligt i väntan på jobb så däför slängde jag iväg två an sökningar som funktionär på våra kommande Göteborgsfestivaler Way out West och West Coast Riot. Jag såg till att nämna min lilla USA utbildning och att drömmen faktiskt är att jobba med festivaler. Båda skickade besked radan idag på att jag blivit antagen (jag sökte igår). På Way out West fick jag ansvarsområdet Artist
service vilket innebär att jag kommer jobba med artistlogerna, checka in artister och annat gott. Det stod i mailet att det var den mest ansvarsfyllda uppgiften man kunde få så det passar ju mig helt perfekt.
Anledningen till att jag inte sökt tidigare är för att jag inte haft lust till att sälja öronproppar, samla tomburkar och visitera fulla festivalbesökare som alla andra 14-åringar gör varje festival man går på men så igår fick jag ett ryck och kände: hellre det än att sitta här och mögla! Jag är sjukt nöjd att jag sökte och att jag fick en sådan spännande uppgift, hoppas på att jag träffar lite viktiga människor där så att jag kan få lite tips på hur man tar sig in i branchen. Skapa kontakter är ju väldigt viktigt, speciellt när man inte har några :)
Den andra festivalen är redan på torsdag, det är bara en en-dagsfestival och jag vet ännu inte vad jag kommer att få jobba med. Jag fick bara ett mail där det stod att de absolut ville ha med mig och att jag skulle vara på plats kl.11 för att då bli indelad i en arbetsgrupp. Spänningen stiger!
Jag får tacka för mig, hoppas ni har det bra ute i det Svenska sommarvädret!
service vilket innebär att jag kommer jobba med artistlogerna, checka in artister och annat gott. Det stod i mailet att det var den mest ansvarsfyllda uppgiften man kunde få så det passar ju mig helt perfekt.
Anledningen till att jag inte sökt tidigare är för att jag inte haft lust till att sälja öronproppar, samla tomburkar och visitera fulla festivalbesökare som alla andra 14-åringar gör varje festival man går på men så igår fick jag ett ryck och kände: hellre det än att sitta här och mögla! Jag är sjukt nöjd att jag sökte och att jag fick en sådan spännande uppgift, hoppas på att jag träffar lite viktiga människor där så att jag kan få lite tips på hur man tar sig in i branchen. Skapa kontakter är ju väldigt viktigt, speciellt när man inte har några :)
Tyvärr är det obetalt arbete så jag fortsätter min resa mot total fattigdom, men om jag gör ett bra jobb och snackar med rätt människor så kanske det leder till något av nytta, typ ett jobb eller i alla fall något snyggt att lägga till i CV:t
Getaway Rock Festival 2012
Hej på er alla glada och tokiga!
Nu är jag hemkommen från Gävle efter 5 dagars mys i naturen. Jag har haft en underbar upplevelse och vi hade jävligt tur med vädret. Robin körde hela vägen upp och hela vägen hem, mycket starkt gjort! Det tog ca 7 timmar per väg och då ingick mat/kissepaus. Vi slog upp våra tält där några av Robin och Stoffes kompisar bodde och detta campet hade fått det fina namnet "Fel Camp" och det var ju verklige fel camp också, förutom de 4 personerna som vi kände så var resterande invånare jävligt osköna. Då och då besökte vi lite andra göteborgare som bodde i närheten och dom såklart jättetrevliga!
Från campingen till själva festivalområdet (scenerna) tog det ungefär 10 minuter att gå vilket gjorde det hela lite jobbigare. Det var ju alltid band utspritt över hela dagen som man ville se och då orkade jag inte gå fram och tillbaka mellan capingen, när man väl hade tagit sig till festivalområdet så stannade man där rätt länge och när man gick tillbaka så vart det att man satt kvar. Jag missade väl 3 band eller så på grund av detta men det gör mig inte så mycket, jag tog mig självklart till dom viktigaste.
Det bästa med festivaler är nog all inspiration man får. Jag kollade upp alla banden innan jag åkte, precis som vanlig och skapade mitt eget lilla spelschema med dom bra banden och även dom som verkade vara bra. Detta resulterar alltid i att jag kommer hem med några nya favoritband samt en lista med ny musik som jag måste lyssna in mig på. Kanonkul är vad det är! Det näst bästa med festivaler är alla nya vänner man får. Oftast träffar jag inte lika mycket nytt folk som jag hade förväntat mig, men dom få man träffar blir man faktiskt ganska bra vän med :)
Här kommer lite bilder från detta spektakel:
Påväg upp handlade jag på systemet för andra gågnen i hela mitt liv :)
Skönt med salladsbar på coop och fräscha bajamajor!
Fredrik och Stoffe skrev bara gulliga saker på tälten
Man blir så hungrig på festival, tillslut äter man fan vad som helst
Bättre och bättre
Hejsan :)
Igår och idag har jag fått min praktikgubbe till att ge mig vettigare uppgifter så nu känns det som att jag kan få fram något att skriva om i mitt blivande CV. Eftersom Beta Recrods har ett tv-program så är det ju viktigt att få folk att titta, därför har jag och en till kommit fram till att vi ska sköta "the social media" vilket inkluderar facebook, twitter och Betas egen hemsida. Idag under filmningen av ett band som heter Soft Swells tog jag på mig uppdraget som fotograf och tog massa bilder som vi ska lägga upp på facebook. Jag är så jävla bra att ha ibland va!!!
Men i alla fall så känns det mycket bättre nu, jag kanske inte behöver anstränga mig för att byta till ett nytt ställe igen :) Och jag tog med mig egen lunch idag istället för att äta den dagliga snabbmaten som serveras på kontoret. BEACH BODY oh yea!
Nu har jag precis svettats klart på gymmet, nästa steg är att duscha, göra mig snygg som fan och sen ut och äta middag med Connor, hans kompis som hälsar på--> Sean, Annie ( min gymnasiekompis som pluggar i en annan del av staterna) hennes svesnka roomie Julia och killen som dom bor hos för tillfället (också svensk). Och om mitt det funkar så ska vi även ut på krogen :) Jag har inte våga testa innan men nu har jag tre bevis på att amerikanske vakter inte kan läsa svenska ID:n!!!
Hallå eller, jag tror det är fredag
Här är några bilder från praktiken:
Mera om NAMM
Som ni kommer ihåg från förra inlägget så besökte jag musikmässan NAMM i lördag och fick bland annat träffa en av gitarristerna i mitt absoluta favoritband: Mick Thomson :)
Förutom denna gyllene stund var hela eventet en sjuk upplevelse. Jag spelar inte asmånga instrument men ack vad trevligt med ett stort jävla rum fyllt av supercoola gitarrer, trumsett, förstärkare, basar och kända artister så som trummisen i Iron Maiden och Tommy Lee (trummisen i Mötley Crüe).
Mitt i detta goda tog vi en lunch på Cheesecake Factory, vilket låg "ett stenkast bort" enligt en av mina klasskompisar som först gick en km åt fel jävla håll, sen så gick vi, å så gick vi lite till, jag tapap allt blodsocker och började stonka och stöna, ååå sen vart vi framme.
Dagen avslutades i Universal City, sjuk ballt ställe! Neonskyltar, resturanger inspererade av kända filmer, Willy Wonkas godisaffär, fontäner och fenomenala gatumusikanter. Tyvärr dog min kamera lagom till att vi gick ur bilen, den var utbränd efter timmarna på NAMM.
En annan härlig nyhet är att dom sänder El Clasico HÄR på onsdag kl: 15,00, fattar ni!!? Gissa vem som kommer vara okontaktbar runt den tiden...
Min nya fina byrå :)
Vårat fina nydamsugade möblerade rum.
På väg mot oändligheten...
Och vidare...
Vår avlidne vän Paul var med oss :)
En asball kollektion av gitarrer gjorda i metall
Tom Lees rollercoaster
Får tacka så mycket för den här gången :)
Förutom denna gyllene stund var hela eventet en sjuk upplevelse. Jag spelar inte asmånga instrument men ack vad trevligt med ett stort jävla rum fyllt av supercoola gitarrer, trumsett, förstärkare, basar och kända artister så som trummisen i Iron Maiden och Tommy Lee (trummisen i Mötley Crüe).
Mitt i detta goda tog vi en lunch på Cheesecake Factory, vilket låg "ett stenkast bort" enligt en av mina klasskompisar som först gick en km åt fel jävla håll, sen så gick vi, å så gick vi lite till, jag tapap allt blodsocker och började stonka och stöna, ååå sen vart vi framme.
Dagen avslutades i Universal City, sjuk ballt ställe! Neonskyltar, resturanger inspererade av kända filmer, Willy Wonkas godisaffär, fontäner och fenomenala gatumusikanter. Tyvärr dog min kamera lagom till att vi gick ur bilen, den var utbränd efter timmarna på NAMM.
En annan härlig nyhet är att dom sänder El Clasico HÄR på onsdag kl: 15,00, fattar ni!!? Gissa vem som kommer vara okontaktbar runt den tiden...
Min nya fina byrå :)
Vårat fina nydamsugade möblerade rum.
På väg mot oändligheten...
Och vidare...
Vår avlidne vän Paul var med oss :)
En asball kollektion av gitarrer gjorda i metall
Tom Lees rollercoaster
Får tacka så mycket för den här gången :)
Mötet med Mick Thomson
Heeeej!
Jag har en lång historia att berätta men jag tar inte hela idag. Är jävligt trött....
Nu i helgen har det varit en Mässa som heter NAMM, världens största musik Mässa med allt vad det innebär :) Vi på Music Business programmet fick gratis pass för alla dagar men jag gick bara idag (Lördag) Jag har aldrig hört talas om NAMM förut och tänkte gå dit bara för att kolla läget, har hört massa bra om det. Det visade sig vara det bästa NÅGONSIN!
I slutet på dagen när jag var trött, hungrig och redo att dra mig hemmåt så gick jag och Nicole förbi en lite kö. En del i kön hade Slipknot tröjor på sig så vi båda anade att något spännande var på gång. Jag frågade tva i kön va fan som pågick och det visade sig att Mick Thomson (en av gitarristerna i Slipknot) hade signering där. Jag dog lite, ställde mig sist i kön och övade repliker i en halvtimme och sen hände det! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Jag skakade hans hand och sa hej, han sa vänta lite, drack vatten, spottade ut det, drack lite till och sa jag är jävligt vidrig av mig, jag sa det gör inget du är asbra! Sen signerade han min kavajarm och ett foto och så tog vi några vackra bilder tillsammans. Sen Gjorde mina tre klasskompisar samma sak fast dom gillar inte Slipknot så dom gav alla signaturerna till mig :)
Det är så sjukt att träffa en av sina största idoler när man bara har suttit hemma på flickrummet och lyssnat på deras skivor. Fast jag kommer ju ihåg hur stort det var att se dem live också :) Härre gyyyd, hade aldrig förväntat mig att få ta på någon av dom, jag fick till och med lite av hans vatten/smink dräggel på mig, hihi :)
Har mer att berätta men det får vi ta imorgon :)
Tre timmar innan jag visste att jag skulle få träffa honom på riktigt...
Häder det på riktigt!?
:):):):)
Jag har en lång historia att berätta men jag tar inte hela idag. Är jävligt trött....
Nu i helgen har det varit en Mässa som heter NAMM, världens största musik Mässa med allt vad det innebär :) Vi på Music Business programmet fick gratis pass för alla dagar men jag gick bara idag (Lördag) Jag har aldrig hört talas om NAMM förut och tänkte gå dit bara för att kolla läget, har hört massa bra om det. Det visade sig vara det bästa NÅGONSIN!
I slutet på dagen när jag var trött, hungrig och redo att dra mig hemmåt så gick jag och Nicole förbi en lite kö. En del i kön hade Slipknot tröjor på sig så vi båda anade att något spännande var på gång. Jag frågade tva i kön va fan som pågick och det visade sig att Mick Thomson (en av gitarristerna i Slipknot) hade signering där. Jag dog lite, ställde mig sist i kön och övade repliker i en halvtimme och sen hände det! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Jag skakade hans hand och sa hej, han sa vänta lite, drack vatten, spottade ut det, drack lite till och sa jag är jävligt vidrig av mig, jag sa det gör inget du är asbra! Sen signerade han min kavajarm och ett foto och så tog vi några vackra bilder tillsammans. Sen Gjorde mina tre klasskompisar samma sak fast dom gillar inte Slipknot så dom gav alla signaturerna till mig :)
Det är så sjukt att träffa en av sina största idoler när man bara har suttit hemma på flickrummet och lyssnat på deras skivor. Fast jag kommer ju ihåg hur stort det var att se dem live också :) Härre gyyyd, hade aldrig förväntat mig att få ta på någon av dom, jag fick till och med lite av hans vatten/smink dräggel på mig, hihi :)
Har mer att berätta men det får vi ta imorgon :)
Tre timmar innan jag visste att jag skulle få träffa honom på riktigt...
Häder det på riktigt!?
:):):):)
Julpynt och musik till oss alla
Goder Afton!
Just nu sitter jag i min säng och utforskar jordens erbjudande av musik. Mitt favvoband är ju som alla vet Slipknot och jag har för länge sedan gett upp när det gäller att hitta något liknande....Som tur är gillar jag ju annan musik också. Min gode vän Connor har delat med sig av ett antal artister som jag diggar riktigt hårt, däribland har vi rapparen Yelawolf (köpte konsertbiljetter idag) och puckrockbandet Taking Back Sunday. Jag har också dragits ner i den där tjejiga hålan bland alla snygga unga rockband så som Escape The Fate och A Day to Remember. Dock suger deras sångtexter rätt mycket, Baby your my first kiss and i love you so much, everything fades in to darkness, I cannot breath and my eyes are filled with blood and you're the only one who can catch me when I fall from this frozen dissaster....Ungefär så går varje sång :) Jag kan nog tjäna pengar på det där eftesom jag just kom på dessa ord helt själv!
Haha med andra ord har jag hittat en ny hobby! Jag sitter flrea timmar varje kväll och letar ny musik, mina lärare har öppnat ögonen på mig var det gäller osignade band, musikbloggar och skivbolag. Jag tror att jag gillar musik ändå...
Har hittat en av världens bästa sångare, han heter Derek Sanders och trallar i bandet Mayday Parade.
Dagens sökning ledde även fram till ett italienskt metal band, mycket intressan! Blind Fool Love, check it out Bitches!
Enough of the bullshit! Kurts mamma skiddade hit en asfin julgran :) Detta tackar vi för, Kurt har även slängt upp lite julbelysning i vårt vardagsrum så nu börjar det kännas i hårsäckarna att det är juletid.
Dock har jag mer ångest en varma goa tankar i skallen för tillfället, börjar bli lite nervös inför alla finals! Jag kommer nog klara mig rätt bra på det mesta men som jag många gånger nämt så hängar jag inte med hela vägen när det gäller Muisc Law, jag sitter kvar på busshålplatsen i spöregnet utan paraply när bussen för längesedan har åkt så att säga...
Vi må se hur dette shluuter, här har ni lite bilder!
Det börjar närma sig hemfärd för Sean och Yumyum, jag förstår dig, jag hade inte velat åka i den väskan heller...
Vi dansar konstant kring denna julegran
Connor hittade min bästa vinkel här om dagen :) Tack!
Och som stjärnan på julegranen kommer här en musikvideo, vet inte om jag ska skratta, gråta eller börja ta heroin...
Just nu sitter jag i min säng och utforskar jordens erbjudande av musik. Mitt favvoband är ju som alla vet Slipknot och jag har för länge sedan gett upp när det gäller att hitta något liknande....Som tur är gillar jag ju annan musik också. Min gode vän Connor har delat med sig av ett antal artister som jag diggar riktigt hårt, däribland har vi rapparen Yelawolf (köpte konsertbiljetter idag) och puckrockbandet Taking Back Sunday. Jag har också dragits ner i den där tjejiga hålan bland alla snygga unga rockband så som Escape The Fate och A Day to Remember. Dock suger deras sångtexter rätt mycket, Baby your my first kiss and i love you so much, everything fades in to darkness, I cannot breath and my eyes are filled with blood and you're the only one who can catch me when I fall from this frozen dissaster....Ungefär så går varje sång :) Jag kan nog tjäna pengar på det där eftesom jag just kom på dessa ord helt själv!
Haha med andra ord har jag hittat en ny hobby! Jag sitter flrea timmar varje kväll och letar ny musik, mina lärare har öppnat ögonen på mig var det gäller osignade band, musikbloggar och skivbolag. Jag tror att jag gillar musik ändå...
Har hittat en av världens bästa sångare, han heter Derek Sanders och trallar i bandet Mayday Parade.
Dagens sökning ledde även fram till ett italienskt metal band, mycket intressan! Blind Fool Love, check it out Bitches!
Enough of the bullshit! Kurts mamma skiddade hit en asfin julgran :) Detta tackar vi för, Kurt har även slängt upp lite julbelysning i vårt vardagsrum så nu börjar det kännas i hårsäckarna att det är juletid.
Dock har jag mer ångest en varma goa tankar i skallen för tillfället, börjar bli lite nervös inför alla finals! Jag kommer nog klara mig rätt bra på det mesta men som jag många gånger nämt så hängar jag inte med hela vägen när det gäller Muisc Law, jag sitter kvar på busshålplatsen i spöregnet utan paraply när bussen för längesedan har åkt så att säga...
Vi må se hur dette shluuter, här har ni lite bilder!
Det börjar närma sig hemfärd för Sean och Yumyum, jag förstår dig, jag hade inte velat åka i den väskan heller...
Vi dansar konstant kring denna julegran
Connor hittade min bästa vinkel här om dagen :) Tack!
Och som stjärnan på julegranen kommer här en musikvideo, vet inte om jag ska skratta, gråta eller börja ta heroin...
Nikki Sixx
Varje vecka kommer det en eller tva kanda musiker till skolan, jag har inte hunnit medverkar pa nagot mote eller konsert annu men idag kommer Nikki Sixx och det vill jag ju inte missa! Jag ar inte varldens storsta fan men jag har last en bok om honom och hans band som var grymt intressant om inte annat :) The Dirt: Confessions of the World's Most Notorious Rock Band heter den och handlar om bandet Motley Crue. Han har ocksa varit tillsammans med Kat Von D (Tatueraren i LA Ink) Ska bli spannade att se honom live i var lilla konserthall :)
Asfin Snubbe...
Asfin Snubbe...
Sagan om Metaltown
Nu har jag återvänt från Metaltown, festivallivet och regnets blöthelt.
Det har varit ett äventyr i flera tecken, en resa genom spänningens, dumhetesn, återfinnandets och smutshetens tecken. Det var ju inte igår jag var på festival och just därför hade jag byggt upp en del förväntningar så som: fy fan det kommer att äga! Jag ska supa hela tiden och träffa så jävla mycket nytt folk! Mina förväntningar uppfylldes ca 25% på varje punkt. Det ägde då och då, jag söp en del och jag träffade lite nytt folk. Är det värt att klaga? Nej jag tycker inte det för ju mer man klagar desto sämre känns hela grejen, jag minns det hellre som en okej/ bra festival än en trökig och misslyckad festival.
Jag åkte ju dit med min Bror och hans vänner som jag för visso har träffat många gånger innan, men det är inte alltid det lättaste att hänga med i deras konversationer och diskussioner då de alltid är så javla pålästa och erfarna, jag känner mig ofta obegåvad och har sällan något att komma med vilket trycker ner en lite till, så att man blir extra dum och rädd för att öppna munnen. Så när man sitter där och känner att man inte har sagt något på länge blir man helt enkelt socialt instabil och pratar heller inte så mycket med nya människor.
Första dagen föreslog jag att vi skulle sätta oss på gräset utanför vårat "camp". Det var sjukt trångt bland tälten och inte speciellt många som hittade in till oss så jag ville ta chansen att få byta några ord med förbigående fyllon/...fyllon? :) Mitt förslag godkändes och vi slog oss ner. Under dessa timmar fick vi prata med en snubbe som hade tältat mitt på en fotbollsplan i Borås, fast sen kom vi fram till att det var en fotbollsplan i Örebro. Vi fick chips och choklad av två, ja intressanta funktionärer, ett gäng med tuta kom förbi och lärde oss vad man skulle göra när man hörde tutet: DRICKA! Och sist men inte minst kom det två sköna typer, en med hicka och en som var läcker.
Jag har ju länge varit nergrävd bland fotbollar och latinamerikaska dvärgar, jag vill inte påstå att jag har hittat vägen ut men däremot har jag varit så upptagen med detta att jag har glömt musiken. Nu på festivalen återfann vi varandra och när jag stod där på spelningarna så kännde jag verkligen: det där vill jag också göra! Jag vill inte stå som publik längre, nu ska jag till Hollywood och äga lite :P Musiken var grym och jag är nöjd med alla spelningar som jag gick på. Nu vill jag bara gå på fler festivaler och konserter!
Vädret under festivalen var fruktansvärt oönskat. Regn, blåst och ...regn. Ja var såklart förberedd med regnkappa och stövlar så på den fronten kännde jag mig nöjd. Det var inte alla som tänkte som jag :) Lera, pölar, sjöar, hav och slem! As long as your eyes could reach baby..hehe fräshheten och dess synonymer försvann omedelbart ur våra stackars ordförråd och bajamajorna blev en varm och trygg plats där man kunde göra sig av med den enda jobbiga känslan nödigheten.
Nu när man återvänt till hemmaplan känner man en viss tomhet. Igår var jag helt död och känslan av sin egna säng var känslan av att komma till himlen. Det har varit skönt under Metaltown på det viset att jag verkligen helt glömt bort vardagen, jobbet och alla grejer jag måste fixa inför min resa. Sorgligt nog påmindes jag av allt så fort jag lämnade hissingen. Och nu sitter jag här och bloggar som aldrig förr!
Självklart var min kamera med och här kommer bliderna!!!
xoxo JosefineSinclairTillsJagDör
Det har varit ett äventyr i flera tecken, en resa genom spänningens, dumhetesn, återfinnandets och smutshetens tecken. Det var ju inte igår jag var på festival och just därför hade jag byggt upp en del förväntningar så som: fy fan det kommer att äga! Jag ska supa hela tiden och träffa så jävla mycket nytt folk! Mina förväntningar uppfylldes ca 25% på varje punkt. Det ägde då och då, jag söp en del och jag träffade lite nytt folk. Är det värt att klaga? Nej jag tycker inte det för ju mer man klagar desto sämre känns hela grejen, jag minns det hellre som en okej/ bra festival än en trökig och misslyckad festival.
Jag åkte ju dit med min Bror och hans vänner som jag för visso har träffat många gånger innan, men det är inte alltid det lättaste att hänga med i deras konversationer och diskussioner då de alltid är så javla pålästa och erfarna, jag känner mig ofta obegåvad och har sällan något att komma med vilket trycker ner en lite till, så att man blir extra dum och rädd för att öppna munnen. Så när man sitter där och känner att man inte har sagt något på länge blir man helt enkelt socialt instabil och pratar heller inte så mycket med nya människor.
Första dagen föreslog jag att vi skulle sätta oss på gräset utanför vårat "camp". Det var sjukt trångt bland tälten och inte speciellt många som hittade in till oss så jag ville ta chansen att få byta några ord med förbigående fyllon/...fyllon? :) Mitt förslag godkändes och vi slog oss ner. Under dessa timmar fick vi prata med en snubbe som hade tältat mitt på en fotbollsplan i Borås, fast sen kom vi fram till att det var en fotbollsplan i Örebro. Vi fick chips och choklad av två, ja intressanta funktionärer, ett gäng med tuta kom förbi och lärde oss vad man skulle göra när man hörde tutet: DRICKA! Och sist men inte minst kom det två sköna typer, en med hicka och en som var läcker.
Jag har ju länge varit nergrävd bland fotbollar och latinamerikaska dvärgar, jag vill inte påstå att jag har hittat vägen ut men däremot har jag varit så upptagen med detta att jag har glömt musiken. Nu på festivalen återfann vi varandra och när jag stod där på spelningarna så kännde jag verkligen: det där vill jag också göra! Jag vill inte stå som publik längre, nu ska jag till Hollywood och äga lite :P Musiken var grym och jag är nöjd med alla spelningar som jag gick på. Nu vill jag bara gå på fler festivaler och konserter!
Vädret under festivalen var fruktansvärt oönskat. Regn, blåst och ...regn. Ja var såklart förberedd med regnkappa och stövlar så på den fronten kännde jag mig nöjd. Det var inte alla som tänkte som jag :) Lera, pölar, sjöar, hav och slem! As long as your eyes could reach baby..hehe fräshheten och dess synonymer försvann omedelbart ur våra stackars ordförråd och bajamajorna blev en varm och trygg plats där man kunde göra sig av med den enda jobbiga känslan nödigheten.
Nu när man återvänt till hemmaplan känner man en viss tomhet. Igår var jag helt död och känslan av sin egna säng var känslan av att komma till himlen. Det har varit skönt under Metaltown på det viset att jag verkligen helt glömt bort vardagen, jobbet och alla grejer jag måste fixa inför min resa. Sorgligt nog påmindes jag av allt så fort jag lämnade hissingen. Och nu sitter jag här och bloggar som aldrig förr!
Självklart var min kamera med och här kommer bliderna!!!
xoxo JosefineSinclairTillsJagDör
Spelning på fängelset
Jag vart ju på konsert igår da...Här är bild på bror min som står i den "vilda" publiken. Hehe det va ju inte allt så, Alla stod näst in till stilla på förbandet, en del drack kaffe. Sedan när huvudbandet spelade (Alcest) kom det mycket mer folk och det blev lite bättre drag. Men usch va jobbigt det var att stå upp, jag fick typ ryggskott! Själva musiken var okej, eller bra. Kanske lite enformigt från båda bandens håll. Men det var en trevlig tillställning och jag gör gärna om det :)
Ikväll blir det konsert
Japp nu händer det! Jag får äntligen utnyttja min musik-kategori. Det är ändå väldigt konstikt att jag inte gjort det än :S Kanske för att jag har kommit in i en annan fas sedan gymnasiet då allt handlade om musik. Jag älskar verkligen musik och har hållt på med det själv i typ hundra år! Min plan är även att jobba med det, jag har ju som sagt sökt in till music business program på MI i USA :D
I alla fall så frågade jag min bror vad han skulle hitta på ikväll, då sa han att han skulle på konsert. Han går på rätt mycket spelningar och oftast med med kompisar men ibland går han även själv vilket han skulle göra ikväll. Sedan när vi åt lunch så fragade han faktiskt om jag ville föjla med och jag tänkte why not? Så nu ska jag på konstert på ett ställe som heter Fängelset, ingen aning. Själva bandet har jag heller aldrig hört talas om, det är tydligen ett franskt metalband som heter Alcest. Fick även låna skivan nu så jag sitter här och lyssnar in mig. Han sjunger på franska men det hör man knappt, som tur är för jag gillar inte franska :P Musiken är ganska lugn och skön, eller som min bror beskrev den: harmonisk. Det ska bli kul att se dem eller honom live ikväll!
Här är självklart en bild!
(Skivans omslag)
I alla fall så frågade jag min bror vad han skulle hitta på ikväll, då sa han att han skulle på konsert. Han går på rätt mycket spelningar och oftast med med kompisar men ibland går han även själv vilket han skulle göra ikväll. Sedan när vi åt lunch så fragade han faktiskt om jag ville föjla med och jag tänkte why not? Så nu ska jag på konstert på ett ställe som heter Fängelset, ingen aning. Själva bandet har jag heller aldrig hört talas om, det är tydligen ett franskt metalband som heter Alcest. Fick även låna skivan nu så jag sitter här och lyssnar in mig. Han sjunger på franska men det hör man knappt, som tur är för jag gillar inte franska :P Musiken är ganska lugn och skön, eller som min bror beskrev den: harmonisk. Det ska bli kul att se dem eller honom live ikväll!
Här är självklart en bild!
(Skivans omslag)
